Hur flörtar du med din fru?

Och för kvinnliga läsare, hur vill ni bli flörtade med?

Sexuell attraktion är en av de viktigaste faktorerna för att upprätthålla en långvarigt lycklig relation. Det märks inte minst idag när allt fler beklagar sig över att kärlek förvandlats till vänskap. Så inför helgen, hur flörtar du med din fru?

Läser man relationsspalter (normalt med kvinnliga skribenter) brukar män få rådet att förföra sina fruar antingen genom att städa och sköta hushållsuppgifter eller att vara traditionellt romantiska och bjuda på middag med rosor och levande ljus.

Läser man råd av män som skriver om hur man ska förföra kvinnor anses sådant avtändande. De rekommenderar istället charm, retsamhet, gradvis erotisk upptrappning, självsäkerhet och social dominans.

Så frågan är, om lågan behöver återväckas eller upprätthållas i din relation, hur gör du?

Skaffar du barnvakt, letar upp nya häftiga recept och lagar trerätters middag med blommor, levande ljus och hennes favoritvin?

Nyper du henne i baken redan på morgonen, kysser henne passionerat mot spisen när barnen inte ser, retas med sexuella undertoner under dagen och viskar att du förväntar dig henne naken på alla fyra så fort barnen somnat?

Fler idéer?

3 thoughts on “Hur flörtar du med din fru?

  1. Bra sammanfattning av typiskt ”kvinnlig” resp ”manlig” relationsrådgivning à la tidningsspalter. Tycker att bägge har både lite fel och rätt.

    ”Skaffar du barnvakt, letar upp nya häftiga recept och lagar trerätters middag med blommor, levande ljus och hennes favoritvin?”

    Romantik i all ära. Men se scenariot framför er. Två övertrötta småbarnsföräldrar. Ett par veckors förberedelser inför den stora dagen. Barnvakt inkallad. Snacka om att höja oddsen för att något ska gå käpprätt åt skogen med alla dessa förväntningar på Den Perfekta Kvällen (för vem vet när vi kommer loss nästa gång så nu minsann måste alla drömmar infrias och somnar vi i soffan efter tre rättersmiddagen är allt förstört osv osv..)

    Eller omvänt. Förväntansfull make/maka kommer hem till trött fru/man som tillbringat dagen med att bära runt på snoriga småbarn eller haft en krävande jobbdag och helst av allt vill dunsa ner i tvsoffan och bara dö en smula. Du nyper honom/henne i häcken och ”viskar att du förväntar dig henne/honom naken på alla fyra så fort barnen somnat?” Vad är oddsen på att det ska lyckas? Aningen fel målgrupp för den kampanjen som det så fint heter. Och då har vi inte ens gått in på loosermentalitet av typen ”hörru nu har jag faktiskt varit hygglig och diskat här så nu förväntar jag mig det här och det här i gengäld…”

    Nu raljerar jag en smula för att förtydliga det jag tycker är absurbt med dessa generella råd. För det första är vi alla så olika även inom könsgrupperna finns ju alla sorters preferenser. De enda generella råden som är giltiga för alla är väl egentligen 1. Ta reda på vad du själv gillar. 2. Ta reda på vad din partner gillar. 3. Förverkliga era drömmar.

    Men antar att det inte säljer så mycket lösnummer som råden med ”romantisk middag osv”. Dock har båda rådgivarna poänger.
    Skaffa barnvakt är väl bra om föräldrarna behöver vuxentid ihop och att hjälpas åt att städa osv hör väl mer ihop med att förenkla vardagen så att den som är hemma med barnen eller dylikt får tid och ork till annat än bara ”markservicen” hela tiden. Om vi nu talar om småbarnsföräldrar här men får en känsla av att det är det som åsyftas och då saker ofta ställs på sin spets och saker som städning mm blir till problem. Romantisk middag är väl bra om frun ifråga gillar just det men skulle lika gärna kunna slängas in under rubriken ”gör något du vet att din partner uppskattar för att göra honom eller henne glad.” Göra sin partner på gott humör är väl aldrig fel. Det är när det gör med utalat syfte att få omedelbar utdelning det kan uppfattas som tröttsamt. Kanske det som åsyftas med ”avtändande”?

    ”Läser man råd av män som skriver om hur man ska förföra kvinnor anses sådant avtändande. De rekommenderar istället charm, retsamhet, gradvis erotisk upptrappning, självsäkerhet och social dominans.”

    Bra råd iofs. Misstänker dock att de killar som är bra på ovanstående inte skriver in och ber någon om råd. De vet vad som funkar. De som skriver och ber om råd för att de inte har en aning misstänker jag skulle behöva lite kompletterande råd. Som ”välj dina tillfällen”. Börja med att kolla av hur din partner mår. Är hon eller han trött för jämnan så gör något åt den situationen först sen kan du koppla på charmen. Den som är glad och utvilad är mer motaglig osv osv.

    Självsäkerhet och social dominans är ju ett säkert kort. Problemet är väl att det är något som man antingen har eller inte har. Precis som med ”dirty talk” är det något som kräver fingertoppskänsla. Antingen kan killen sin sak och då funkar det. Eller också kan han det inte och då blir det helfel (säkert samma sak för tjej gentemot kille antar jag.) Tycker därför det är lite lustigt att ge dessa som generella råd till osäkra killar som skriver in. Varför inte ge lite mer ”säkra kort” för den som är nybörjare istället? Vad tycker du?

    • Det blir så långa och ohanterliga svar så jag sållar. Jag börjar med: ” De enda generella råden som är giltiga för alla är väl egentligen 1. Ta reda på vad du själv gillar. 2. Ta reda på vad din partner gillar. 3. Förverkliga era drömmar.”

      Ja, det är ett generellt råd. Det är på sitt sätt fundamentet för arbete med par men det är också ett farligt och besvärligt råd. Förutsättningen är att man kan ta reda på vad man själv gillar, förstå vad den andra gillar och genomföra det. Innan vi ens kommer till förverkligandet så tror jag ofta sannolikheten för att det ska vara en framkomlig väg överdrivs.

      En vanlig situation är att ett par söker hjälp för att de är på väg att separera. Den ena partnern har förlorat känslan men de vill av olika skäl ändå försöka och de undrar vad de ska göra. Man kan tappa känslor av olika skäl men vi föreställer oss ett par som varit ihop i åratal, som har en lång historia, som delat några med- och motgångar och så småningom hamnat i den sorgliga belägenheten att en av dem börjat tvivla på känslorna för den andra. Självklart frågar de sig själva och varandra vad de kan göra. Inte sällan har de försökt kämpa på, utan att särskilt mycket förändrats. De vill ofta pröva särboskap eller en paus, särskilt om de är yngre, för att se om de saknar varandra men i övrigt är de rådvilla.

      Vad som får någon som delat en lång relation att förlora känslan för den andra är att det känslomässiga band som förenar dem, navelsträngen mellan dem, har vittrat sönder och dött. Navelsträngens livsblod är känslomässig kontakt, de ögonblick då vi känner att vår partner förstår oss, då vi får våra känslor bemötta på det sätt just vi behöver, de stunder de delar det som är viktigt om de så är lyckliga eller svåra stunder, de stunder de är nära när de som mest behöver varandra och stödjer varandras frihet när de behöver utforska sina egna liv, stunder av gemenskap och stunder där vi stärks i oss själva med hjälp av vår partner. Navelsträngens död är ofta alltför många stunder av misslyckad kontakt, var och en obetydlig för sig men i tillräcklig mängd svälter det navelsträngen tills den dör.

      Navelsträngen läker om den får nytt blod, om man börjar skydda och vårda den. Finns navelsträngen kvar är prognosen bättre. Det får man en föraning om genom att lyssna på hur paret berättar om tidiga minnen. De som inte längre minns de lyckliga stunderna med viss glädje har en svårare resa än de som minns den. Svårare är relativt, att lära sig hitta kontakt när man längre kämpat utan att lyckas är sällan enkelt. Att vända den sorgeprocess som får navelsträngen att förvittra är att gå igenom den igen. Läkeprocessen är inte ett sökande efter glada stunder utan att gå igenom de svåra känslorna av ilska, besvikelse, hopplöshet och misstro utan att tappa kontakten och njuta av ljusglimtarna däremellan.

      Det vet inte folk, jag kan fråga dem och de kan fråga varandra, men de känner inte till svaret.
      Jag hävdar att attraktion också tillhör en av de inre processer vi inte riktigt kan förstå genom introspektion. Vi kan inte berätta för någon vad som krävs för att vi ska bli förälskade. Vi kan förstås ha en teori men vi har alla erfarenheten av att verklighetens förälskelser inte bekräftat teorin. Därför är det otillräckligt att enbart hjälpa individer till självinsikt, förmågan att våga öppna sig för sin partner, formulera sig och ta emot budskap. Vi behöver teori som vägleder vårt sökande. Den ska förstås inte vara mer könsbunden än vad som behövs, vi är trots allt individer. Den ska inte heller förneka verkligheten av ideologiska skäl, och det är ett vanligare problem.

    • Om man vill ha en mer sexuell relation så tror jag framförallt att man måste vara mer sexuell. Om man gillar sådant tror jag en romantisk middag kan vara bra på andra sätt, det gör att man spenderar tid med varandra och hinner prata. Som du säger kan det skapa för stora förväntningar, särskilt stora dolda förväntningar. Om man ordnar en romantisk middag för att man vill ha sex är risken stor att det bara orsakar mer problem och det är i grunden oärligt både mot sig själv och sin partner.

      Jag tror män kan lära sig vara mer självsäkra och socialt dominanta och att relationer är ett bra ställe att öva. Jag tror också att det i många fall är mannens enda sätt att rädda relationen. Då spelar det ingen roll om det är svårt, för det är det alltid att ändra sitt beteende.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s