Söderhipsters kämpar med sig själva

Katerina Janouch följer glädjande nog upp sin serie om den förlorade sexualiteten på Söder. Söderhipsters får vara frontfigurer för vad man kan föreställa sig är en större trend i samhället.

Jag är glad åt att hon gör det. Någon behöver prata om att även vi som är jämställda är män och kvinnor som relaterar till varandra som kön. Att våra kön faktiskt inte enbart är socialt konstruerade utan även biologiska, utmejslade av evolutionen under lång tid. Janouchs referens till att hormoner gör oss annorlunda är en kraftig förenkling men det är av mindre vikt. Hon har sagt något som är viktigt, och hon är en person som blir hörd.

Hon skriver i sin senaste krönika:

”Det är inte svart eller vitt på det sätt att ”män ska få vara män” och ”kvinnor ska vara kvinnor” och då kommer allt bli bra. Återställ patriarkatet! Låt männen ta hand om samhället och förpassa kvinnorna till spisen/barnpassningen, så kommer allas sexliv att blomstra! Tror ”jämställdisterna” på allvar att det var bättre förr? Att utveckligen i vår moderna värld enbart är stympande för den manliga sexualiteten? Är kvinnors behov/frigörelse/rättigheter till tex lika lön så pass hotfullt? Tycker en ”jämställdist” på fullt allvar att en kvinna bör veta sin plats och inte behöva bli förtryckt på grund av sitt kön? Jag är uppriktigt fascinerad.”

Eftersom jag har läst alla inlägg i ämnet som har skrivits bland de jämställdistiska bloggarna så måste jag påpeka att det är en helt igenom falsk beskrivning. Jämställdister är intresserade av lika rättigheter för könen. Ingen av bloggarna hon länkar till, och ingen annan jag har sett, har ens andats något om att kvinnor ska tillbaka till spisen eller att kvinnor inte ska ha lika lön, tvärtom. Jag har följt jämställdistiska bloggar i ett antal år och i Sverige är den enda som ens andats något positivt om patriarkat jag och inte ens jag är så hemskt reaktionär. Vill du läsa mer om jämställdisters åsikter tycker jag Susanna Varis representerar dem väl i sitt inlägg om Janouch

Jag driver min blogg för att relationer är viktiga för människor och jag ser alldeles för många lida av misslyckanden som inte borde behöva ske. Jag tycker att det finns en röst som inte hörs när det gäller relationer och sexualitet i Sverige och det är att det finns könsskillnader. De är förstås inte absoluta, alla kvinnor är inte likadana och inte heller alla män, men de är inte heller så individuella så att det är meningslöst att ha teorier om skillnader mellan män och kvinnor.

En stor skillnad handlar om attraktion. Är man uppväxt i Sverige är förmodligen den enda informationen man fått att män och kvinnor är rätt lika när det kommer till sexualitet och relationer, om de inte vore för att kulturen pressar in oss i könsroller. Fakta är att vi inte vet hur mycket som är biologiskt och hur mycket som är kulturellt men all tillgänglig forskning tyder på att det finns stora skillnader när det gäller attraktion, lust och sex. Det är osannolikt att den inte åtminstone delvis är biologisk.

Åter till patriarkatet. Jag har använt ordet. Vad menar jag? Jo, jag menar precis det Janouchs kvinnor beskriver, kvinnor verkar uppskatta män som vet vad de vill mer än män som inte gör det. Män som tar ledningen mer än de som inte gör det. Tyvärr tycks könsrollerna som de ser ut idag snarare främja en relationsdynamik där kvinnan har starka åsikter och mannen antingen anpassar sig eller beter sig undvikande och passivt. Så patriarkat har jag använt för att det i praktiken saknas relationsförebilder för män som är annat än matriarkat. Vad det handlar om är att män behöver ta plats i sina relationer, låta sina behov ta plats, ta en aktiv och självständig roll istället för att låta sig skrämmas och passiviseras av att kvinnor tar plats. Män behöver göra det både för sin egen skull, för att få det de vill ha i relationen och för att för många blir deprimerade av sin roll i relationer, och för att vara attraktiva för sin partner.

Jag vet inte hur många män jag stött på som berättar att deras fru vill bo på ett visst sätt som om det vore ett öde de inte kan värja sig mot. Männen pratar om det som något oundvikligt och i sin frustration spjärnar de halvhjärtat emot eller passiviseras. Vad jag vill lära män är att män också kan ha starka åsikter. Att de själva ska fundera på var de vill bo, hur de vill bo, vad de tycker är vettigt ekonomiskt, vad de vill ha för sina barn osv. Sen får de väl förhandla, det är en del av att dela livet med en annan person, men män har rätt att ha egen vilja. Dessutom, som en bonus, tenderar kvinnor att tycka att det är mer attraktivt med starka män.

Det här gäller förstås även sexuellt. Även om man inte exakt vet vad det beror på så visar studier att kvinnors sexuella lust sjunker i långa relationer. Vissa författare vill gärna tolka det som att det är för att kvinnor egentligen är som man förr trodde män var, att de behöver nyhetens behag och inte är skapade för att vara monogama. Det vet vi egentligen inget om och genom tiderna har det funnits många olika former av familjekonstellationer.

Vad man vet är att kvinnors lust i genomsnitt inte fungerar riktigt som mäns lust. Män har i högre grad en tämligen konstant sexdrift som pockar på uppmärksamhet. Kvinnor tycks inte ha det i samma utsträckning. Kvinnors lust är över tid inte lika stark, lika frekvent och motiverar dem inte till handling i samma grad. Kvinnors attraktion är också mer komplicerad. Därför är det generellt mannens roll i relationen att vara den som driver på sexlivet om det mattas av. Det kan låta orättvist för alla de män som försöker få till sex i relationer och ständigt blir nekade, men här kommer det där med korrekt information in. Kvinnors attraktion bygger på andra premisser än mäns, en del av det är att det är viktigt hur mannen beter sig i relationen.

Problemet med jämställda relationer är inte att de är jämställda utan att de inte lämnar så mycket utrymme för mannen att visa den status, sociala dominans, skicklighet, självständighet och annat som kvinnor attraheras av. Män har historiskt sett alltid försökt sticka ut och konkurrera för att framstå som attraktiva för kvinnor. Det är en del av det naturliga urvalet. Om män både i relationer och i yrkesliv fyller exakt samma funktion som kvinnor är det svårare för dem att sticka ut på ett sätt som kvinnor finner attraktivt. Vi behöver finna ett sätt att vara sexuella varelser samtidigt som vi har ett jämställt samhälle som ger båda könen samma möjlighet att sträva mot sina individuella mål.

7 thoughts on “Söderhipsters kämpar med sig själva

  1. Pingback: För lust, inte fägring, stor | En stilla undran

  2. Suck, varför är läsförmågan så usel bland feminister och varför tar de till lögner? Det är som att de inte kan ta sig ut ur sin mentala bur och se verkligheten.

  3. Svaret är kanske följande (från en annan blogg och ang. en annan person):
    ”X har en viss tendens att feltolka, och sedan bemöta den feltolkningen. Det är ett vanligt demagogiskt trick, som man inte bör tolka som, att personen inte förstår vad man säger, utan
    som att personen struntar i vad man säger.”

  4. Jag försöker anstränga mig att vara välvillig trots den uppenbart illvilliga halmgubben. Katerina Janouch är ju samma person som ansåg att Pär Ström ”rövknullade” alla kvinnor. De märkliga idéerna om vad jämställdister tycker i det senaste inlägget är ju ändå ett steg i rätt riktning från rena invektiv. Det är inte lätt att ompröva sin världsbild.

    Själv har jag länge hyst agg mot Katerina Janouch för att jag tycker det är oetiskt och oprofessionellt av en behandlare att ha sådan uppenbar bias mot vissa av sina klienter som hon har mot män. Det är rent ansvarslöst att inte ta kritik mot ens förhållningssätt på allvar och hon har vid flera tillfällen raljerat över män som kommenterat att hon är mer välvillig mot sina kvinnliga klienter. Det är fullkomligt förståeligt att man kan ha lättare för att möta vissa klienter empatiskt än andra men då bör man vara så professionell att man är medveten och ärlig om det. Det kommer ta mig ett tag innan jag klarar att tolka henne annat än i ljuset av henne oetiska beteende så jag har full respekt att det kan ta ett tag för henne att ändra världsbild också.

  5. Det hela kanske handlar om enkel riskminimering. Det är riskfritt (på ett allmänt plan) att feltolka, medvetet missförstå och lägga ord i mun på jämställdisterna medan det medför en direkt, konkret och offentlig risk att verkligen ta deras kritik av feminismen på allvar.

    Det kanske också handlar om en självbild som man inte gärna medger har brister – se bara hur svårt kommunisterna i Sverige har haft med sin självbild sedan tex Sovjets fall.

    Jag berömmer dig Johan Grå för din strävan efter en nyanserad och balanserad debatt. Jag önskar att fler följde ditt exempel.

    • Ja, riskminimering tror jag också, särskilt omedveten sådan. Folk anpassar sig för att få höra till gruppen, det är en del av vår biologi. Så gör alla, och det är lättare att se i de grupper man inte själv tillhör.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s