Ansträng dig inte för mycket och förvänta dig normalt hyfs

Jag skrev ett inlägg om vikten av att anstränga sig för att vara trevlig när relationen är dålig istället för att bli en del av en negativ spiral genom att hemfalla åt sin besvikelse på att partnern inte anstränger sig . Signaturen David skrev en kommentar som jag tycker är så viktig, och vanlig, att jag utvecklar svaret.

”Håller med om att båda måste ge i relationen utan att förvänta sig något tillbaka, problemen uppstår när den man lever med anser att hur mkt man än ger så räcker det inte. Ett naturligt val i de fall man försöker och försöker utan att ens få ett tack tillbaka gör att man inte orkar hur länge som helst. I min relation har jag frågat vad hon vill ha, hon svarar samma sak varje gång. Blommor, choklad, överraskningar, presenter. Jag har gett henne allt detta med svaren ”va tråkiga blommor, hade dom inga andra”, ”Är det sån där äcklig choklad eller?”,”Det är kul att du anstränger dig, men varför gör du det nu när det inte behövs?” etc… Har fått frågan själv om vad jag skulle uppskatta, mina svar är lite olika men innebörden är oftast ömhet, förståelse, uppskattning. Jag skulle bli superglad om jag bara kunde få en kram helt spontant utan att behöva fundera varför…”

Tack för att du ger mig chansen att förtydliga mig David.
Om du läser relationsspalter kommer du säkert stöta på åsikten att du ska göra din fru glad genom att göra det hon ber om. Det kommer du inte få höra här.

Jag tycker att du ska anstränga dig, men ansträng dig att vara den du vill vara, inte den hon säger att hon vill ha. Kvinnor är notoriskt dåliga på att formulera vad män ska göra för bli mer attraktiva. Och vi kanske ska börja där. När du skriver att du vill ha mer ömhet, förståelse, uppskattning och kramar så är det attraktion vi pratar om.

Det låter som att du har hamnat i en vanlig fälla som brukar kallas dolda kontrakt eller psykologiska kontrakt. Det är när man gör något för den andra med en dold förväntan om att man ska få något tillbaka. Inget konstigt med det. Tanken att vi ska bli behandlade väl om vi behandlar andra väl är god, men det fungerar inte på det sättet. Vad du gör är att du avhänder dig makten på ett sätt som garanterar att du kommer bli besviken när hon inte uppfyller sin sida av kontraktet.

Utan att veta mer om din relation är det svårt att ge specifika råd om hur du kan göra dig mer attraktiv men generella råd är att bli mer dominant, träna, bry dig om hur du framstår, ta tag i sådant som inte fungerar hemma, i familjen eller i arbetslivet. Ta itu med ditt liv helt enkelt, så att du skapar ett liv som är bra för dig oavsett om hon blir attraherad eller inte. Förutom att du skapar ett liv som du kan leva även om er relation inte fungerar är det bästa sättet att göra henne attraherad av dig.

Men generella råd åt sidan. Jag vill säga något om dina blommor. I alla relationer finns det en relativ status, ni kan ha samma status, du kan ha högre och hon kan ha högre. Sannolikheten är störst att hon blir attraherad om du har högre status. Att ge blommor är vanskligt redan från början eftersom det innebär att du anstränger dig för att hon ska tycka om dig, dvs. du sätter henne på piedestal. Men det kan fungera eller inte, det beror på henne och på hur ni har det från första början. Vad som är värre är att hon är oförskämd mot dig när du gör en vänlig gest. Jag hoppas du inser att det är oförskämt och respektlöst att kritisera en present man får?

Du kan inte acceptera att hon är respektlös mot dig, för det sänker garanterat din status (och förmodligen din självkänsla). Samtidigt är det inte helt enkelt att bemöta respektlöst beteende. Ingen av de enkla svaren, att bli arg, sur eller tystna fungerar eftersom de sänker din status ännu mer.

Du måste agera och du måste behålla lugnet, och utstråla självförtroende. Det enklaste sättet är förmodligen att lugnt och sakligt berätta för henne att du inte accepterar att hon kritiserar gåvor. Säg till henne att du förväntar dig en ursäkt. Om hon vill diskutera det så vägrar du gå in i en diskussion. Det finns inget rimligt argument för att kritisera en välvillig present. Om hon vägrar be om ursäkt, avsluta samtalet och säg att du förväntar dig att hon agerar bättre nästa gång. Tricket är att vara lugn, tydlig och inte tillåta sig hamna i en diskussion. Hon må tycka vad hon vill så länge du har din ståndpunkt klar för dig.

Nackdelen med att konfrontera respektlöst beteende är att om du är i en ansträngd relation riskerar det bli många konfrontationer och tillsägelser vilket inte kommer göra relationen lyckligare. Dessutom tycker många att det är svårt att konfrontera utan att hetsa upp sig eller låta sig dras in i en diskussion.

Ett alternativ är att retas med henne istället. Säg något vitsigt och gärna lite absurt. Exempelvis skämtsamt ”men, det här är ju pinsamt, det är ju min älskarinnas bukett, låt mig gå ut i bilen och hämta din”, le och gå och gör något annat. Tekniken kallas agree and amplify (googla gärna för bättre exempel) och så länge du lyckas skämta bort det på ett retsamt sätt utan att verka arg eller sur är det en väldigt bra teknik. Det är avväpnande, avfärdande och sätter dig i situationen att du retas med henne (dvs är högre i status), målet är att hon också ska skratta.

Agree and amplify fungerar förresten i storpolitiken också. Den ryska kanalen RT blev nyligen kritiserad för att gå i Kremls ledband av amerikaner som hävdade att de talat med före detta medarbetare på RT. RT:s svar var att de inte kunde talat med före detta medarbetare eftersom RT låter Kreml ta hand om de som slutar. Se det som inspiration.

Förövrigt är kritik mot presenter generellt en signal på att du ger för bra presenter, inte för dåliga. Vill du prompt ge henne något. Plocka en blomma i gräsmattan eller köp en kola på pressbyrån. Det skickar inte samma vibbar av att du anstränger dig för mycket och är ändå en present.

13 tankar om “Ansträng dig inte för mycket och förvänta dig normalt hyfs

  1. Kan man säga att mannen blir vald av kvinnan inte för vad han är utan för vad han kan bli! Många kvinnor blir ruskigt besvikna.
    Mannen däremot nöjer sig med den vars val han råkar bli! 😉

    • Det är intressant att du säger det. De konservativa i USA skriver ofta om att unga tjejer ska välja man efter potential.

      Jag tror annars besvikelsen är ömsesidig. Kvinnan vill ha potential och någon som kämpar. Mannen vill ha någon som ser potentialen, en trygg plats att tanka energi i.

  2. I Davids ställe skulle jag upphöra med presenterna bums och rikta några kärnfulla men välvarda ord till damen i fråga för att sedan tydligt visa att spelet är spelat. Om hon önskar en fortsättning på relationen så är det från och med nu upp till henne att visa det. För min del skulle jag aldrig underlåta mig att fortsätta i de där spåren som David talar om. Visst kan det hända att hon går si väg, men lika så bra det då. Sannolikheten är dock att hon backar om hon möter en stenvägg av beslutsamhet.

    • Det är värt ett försök men det hänger på att hon är motiverad. Det är mer sannolikt att det är han som har motivationen att skapa förändringen han önskar än att hon har det. I så fall måste han börja med att stärka hennes motivation, innan han ställer krav. Vilket han gör genom att öka sin attraktivitet, genom att göra sitt eget liv bättre.

  3. Visst finns det bättre och sämre sätt att ge gåvor på. Men om hennes reaktion på gåvorna vanligen är som den du beskriver i inlägget skulle jag råda killen att noga tänka över hurvida han verkligen vill dela liv och framtid med någon som beter sig som en bortskämd treåring. Jag tror inte på att uppfostra vuxna människor som fastnat på dagisnivå, det är vanligen bortkastad energi är min erfarenhet. Ge tjejen en bok av M. Ribbing och ett brev där du önskar henne lycka till i framtiden. Med någon annan..;)

      • Ha ha jo fast nu är det ju ditt yrke. Precis som Cesar Milan har kunskap nog att välja ut en mentalt välbalanserad hundindivid när han ska välja ut en ny hundkollega att bo hemma hos honom själv antar jag att du inte åtar dig jättestora mentala renoveringsprojekt privat? Och låt oss vara ärliga, de flesta ”lekmän” har inte ork/kunskap/intresse av att göra det jobb någons föräldrar misslyckats med redan i treårsåldern åt en annan vuxen människa. 🙂

  4. @Johan: ”Att ge blommor är vanskligt redan från början eftersom det innebär att du anstränger dig för att hon ska tycka om dig, dvs. du sätter henne på piedestal. ” Varför tror du det? Jag skulle istället säga don efter person. Vill du ha en tjej som värdesätter materiell status så ge de lyxigaste långskaftade rosor du kan hitta. Vill du ha någon som värdesätter personlig touch/kreativitet så odla/plocka något eget. Anpassa gåvan efter mottagaren men undvik de halvvissna standardbuketterna från macken 😉

    ”Förövrigt är kritik mot presenter generellt en signal på att du ger för bra presenter, inte för dåliga. ”
    Här håller jag inte med dig även om jag tycker ”kritiken ovan” var ohyfsad så finns det helt klart en ”värdering” av någon i hur mycket (om)tanke man skänker gåvorna du man ger. En personlig gåva som någon lagt möda på har vanligen ett helt annat affektionsvärde än en dussinprodukt..

    • ”Varför tror du det? Jag skulle istället säga don efter person. Vill du ha en tjej som värdesätter materiell status så ge de lyxigaste långskaftade rosor du kan hitta. Vill du ha någon som värdesätter personlig touch/kreativitet så odla/plocka något eget. Anpassa gåvan efter mottagaren men undvik de halvvissna standardbuketterna från macken ;)”

      Man kan göra ett experiment, visar hon mer beteenden som tyder på att hon är attraherad när man ger blommor så fortsätt med det.

      Som generellt råd skulle jag undvika presenter och blommor, trots att jag själv är förtjust i att ge båda delarna. Två skäl. Det ena är statustänket. Att ge presenter till någon innebär att man sätter dem på piedestal och att man behöver kämpa för att bli godkänd. De flesta män, särskilt med problem i sina relationer, har inte den statusen. När man har fått till en fungerande relation och hon är attraherad kan man ge blommor eller presenter, men börja inte där.

      Det andra skälet är att det vidmakthåller könsroller som inte längre är ömsesidiga. Många män faller gärna in i en uppvaktande roll som härstammar från en tid när både män och kvinnor gjorde saker till glädje för den andra. Idag beter sig kvinnor som sminkade killar och killarna behåller en del av den maskulint uppvaktande rollen. Det blir inte bra. Så uppvakta tjejer som beter sig feminint, strunta i det om hon beter sig neutralt, är ett annat råd.

  5. Jag tror på att alla individer har olika ”kärleksspråk”. Det medför även att vi inte alltid har förmågan att se varandras gester som då mer kanske speglar hur vi själva skulle vilja bli bekräftade. Om vi kan utmana genom att till viss del bortse från samhällsnormer och uppsatta mallar, om hur kvinnor resp. män ska vara/är, kan vi verkligen se individens behov. Då borde kärleken vi visar kunna träffa rätt eftersom den då utgår från individen och inte från tidningar, reklam eller färdiga recept som visar hur vi ska agera.

    /F, U.G, I, H, S och jäkligt mycket människa.

    • @jezzlo: Förstår hur du menar. Även om man kan generalisera på olika gruppnivåer (t ex men inte uteslutande kön) är vi ju alla rätt olika som individer. Den gamla sanningen om gåvor är väl att man kan lära sig vad folk vill ha baserat på vilken typ av gåvor de själva ger. ..

  6. Pingback: Så fogas könen samman | Genusdebatten

  7. Det blir ju lite lurigt när man är en romantiskt lagd person. När man vill och verkligen trivs med att vara någon som värderar relationen väldigt högt och att fixa romantiska överraskningar, skriver dikter och pysslar om. Mina två senaste relationer har jag verkligen lagt band på mig själv och håller tillbaka dessa impulser men även när jag bara gör hälften av vad jag själv känner att jag kan och vill så hamnar jag alltid i positionen där jag hela tiden servar och tar hand om henne och själv inte direkt får något tillbaka. Ger jag upp min romantiska ådra så är jag inte längre mig själv, hur hanterar jag det här?

Lämna en kommentar