Jag tänkte skriva något om söderhipsters förlorade manlighet men ärligt talat så har många andra redan skrivit bra om det (Ekvalist 1, Ekvalist 2, Genusdebatten, och En stilla undran) och Janouch har på grund av sin bristande etik aldrig tilltalat mig. Även om jag glädjer mig åt att hon närmar sig ljuset känner jag mig mest less.
En sak vill jag lägga till vad jag läst. Det är värt att notera att det finns två olika beteenden som hon lyfter upp.
Det ena handlar om män som pga. feministisk indoktrinering inte längre vågar bejaka sin manlighet vilket förstås frustrerar kvinnliga radikal femininer vars hela ideologi utgår från att de inte ska behöva försaka något och att de ska skyddas från konsekvenserna och i förlängningen från verkligheten.
Det andra är män som tycks ha insett vad som händer och anpassat sig till den nya kvinnligheten som råder på Söder. Om män ändå inte uppskattas i relationer och de lika gärna kan få sex utan en relation, varför ska män anstränga sig? Samma kvinnor blir återigen upprörda för att män uppvisar samma kortsiktiga beteende som de själva uppmuntrar andra kvinnor till. Jag förstår dem, om man blir invaggad i illusionen av att valen man gör inte får några konsekvenser är det smärtsamt när bubblan spricker.
Janouch undrar om de läst Neil Strauss The Game. Förutom att boken är inaktuell så hoppas jag att de lärt sig game och att ännu fler gör det. Det är enda rimliga motdraget till samhället feminister skapat. Personligen vill jag av egen övertygelse och för att jag hoppas på vårt samhälles välfärd uppmuntra till långa och stabila relationer med det finns game för det också.
Johan Grå 
Kvinnorna på söder drabbas av patriarkatets dubbelbestraffning.
De blir osynliggjorda som kvinnor och sexuella varelser efter att de otäcka karlarna har hetsat upp dom stackars söderkvinnorna :-).
Ärligt talat tror jag inte att Janouch har sett ljuset. Det är väl männens fel att de har blivit asexuella och inte de fina feministerna.
Sedan har de mage att inte erbjuda kvinnorna sex när de vill ha det.. Om de mot förmodan vill ha sex när kvinnorna inte är sugna så är de äckliga gubbslem och kvinnoförtryckare.
Det där med objektifiering är ett besvärligt tema. Marta Meana som med allas kriterier får anses vara en ledande forskare på kvinnlig lust har i flera intervjuer hävdat att kvinnlig lust är narcissistisk. Kvinnor tänder på att bli åtrådda. Eller som hon uttrycker det, för män handlar lust om kvinnan, för kvinnan handlar lust om kvinnan. Svårt att kombinera med de ständiga budskapen om att kvinnor inte vill bli objektifierade.
Läste ditt inlägg igår men under kvälen poppade en fundering upp.
”Janouch undrar om de läst Neil Strauss The Game. Förutom att boken är inaktuell så hoppas jag att de lärt sig game och att ännu fler gör det.”
Vad menar du med inaktuell? Har det kommit något nytt eller menar du bara att det var ett tag sen den kom?
Jag menar att Game som fenomen har växt och vad Neil Strauss beskrev är numer bara en delmängd, en liten sådan. Sedan dess har tänkandet expanderat enormt. om du är intresserad rekommenderar jag verkligen att du läser om det.
En beskrivning av utvecklingen av Game från en av de bästa författarna med länkar för fortsatt läsning kan du hitta här:
The Evolution of Game
The Tribes of Game
Jag är främst intresserad av att förstå långa relationer och numer finns det flera Game-bloggare som skriver om det, exempelvis MMSL (Married Men Sex Life) (Blogg och forum) och The Red Pill Room, eller Dalrock som är en konservativ kristen som skriver om Game i traditionellt kristna äktenskap.
Gjorde samma reflektion när jag läste; å ena sidan män som internaliserat den feministiska diskursen, och ser manlighet som något dåligt, och å andra sidan de som alienerats av diskursen, och reagerar på uppmaningarna till kvinnor att de inte skall bry sig om män, inte vara beroende av män, utan istället bry sig om sig själva och vara oberoende, med motsvarande inställning – istället för att bry sig om kvinnorna bryr de sig om sig själva och ser till att vara oberoende.
Men sedan blir det även kategorin med de som bara inte har någon vision för hur relationer fungerar, inte vet hur de skall bete sig och relationen blir dysfunktionell p.g.a. det. I viss mån har väl feminismen bidragit även där, genom att tränga undan diskussioner om hur relationer ”bör” fungera som tar hänsyn till båda könen, med feministiska versioner som bara värderar kvinnan, och därmed blir dysfunktionella.
Intressant reflektion. När det gäller relationer så är ju feminister inte ensamma heller utan del av en större progressiv rörelse som vill motarbeta allt som kan påminna om kärnfamiljer och vad som traditionellt ansetts vara civiliserat beteende. När man slår sönder det så slår man även sönder all den vägledning som vår kultur skapat och folk är helt enkelt bra på att utifrån sina inre drifter skapa det liv de önskar. Vi behöver vägledning.
Utöver det har ju feministerna bidragit med sin alldeles egna destruktiva soppa. Vad som är särskilt ironiskt när det gäller Söderhipsters är att det blir så påtagligt att feministernas ideologi gör dem blinda till och med för kvinnors behov. Det hade varit enklare, och rimligare, om de åtminstone var bra för kvinnor.
Dessutom har feminismen satt hämsko på forskningen.
Jag vill hävda att the game är allt annat än inaktuell.
Det är ett ypperligt sätt att få kvinnor att ”fastna på kroken” så att säga, kvinnors evolutionspsykologi, eller vad man skall kalla det, är inte annorlunda bara för att de är feminister, eller påverkade av feminismen.
Att man sedan kanske inte vill ha ett långvarigt förhållande med alla de som fastnar är ju en helt annan sak. Hur man går vidare efter det inledande spelet handlar ju om vilka personligheter ni är, och om ni passar ihop långvarigt.
The game är jävligt bra datingtips helt enkelt, hur man får till det vid första kontakterna, men hur och om ni väljer att gå vidare väljer ni själva, efter att ha lärt känna varann på riktigt.
Precis som Johan Grå skriver, så finns det krafter som vill slå sönder kärnfamiljen, men det är ändå ni som individer i ert förhållande som (åtminstone ännu) bestämmer hur ni vill ha det. Hur ni vill leva i ert förhållande. Glöm inte det!
Så länge ni som individer inte går på deras propaganda och lever som de lär, så kommer de heller aldrig att få genomslag. Varför skall ni förresten leva som de lär, det gör de ju inte själva.
Pingback: Klassiska blunders av sexsvälta män | Johan Grå
Ser att jag glömde skriva att sista stycket handlar om feminismen, men det är väl ändå uppenbart hoppas jag.